{"id":4965,"date":"2021-01-08T22:03:37","date_gmt":"2021-01-08T22:03:37","guid":{"rendered":"http:\/\/svariks.se\/?p=4965"},"modified":"2021-01-08T22:06:24","modified_gmt":"2021-01-08T22:06:24","slug":"segregerad-skolstad-hur-trollhattan-arbetar-for-att-skapa-en-mer-likvardig-skola","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stage.svariks.se\/?p=4965","title":{"rendered":"Segregerad skolstad <\/br>\u2013 Hur Trollh\u00e4ttan arbetar f\u00f6r att skapa en mer likv\u00e4rdig skola"},"content":{"rendered":"\n

Skolsegregation debatteras livligt i Sverige och Trollh\u00e4ttan \u00e4r inte unikt men p\u00e5 senare tid har staden dragit blickarna \u00e5t sig. I olika medier diskuteras de \u00e5tg\u00e4rder som kommunen vill g\u00f6ra f\u00f6r att bryta skolsegregationen och ofta anv\u00e4nds motsatsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r att synligg\u00f6ra problem, vilket ger en ensidig bild om att antingen \u00e4r man f\u00f6r eller emot politiska beslut. \u00c4r segregation ett problem i skolstaden Trollh\u00e4ttan? Denna artikel handlar om att tydligg\u00f6ra den komplexitet som finns i att f\u00f6rs\u00f6ka skapa en mer integrerad och likv\u00e4rdig skola f\u00f6r stadens alla elever. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Trollh\u00e4ttan.<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Artikel publicerade i Lisetten nr 4 2020
Text: Anna G\u00f6ransdotter Magnusson, Lisettens redaktionsr\u00e5d<\/em>
Dikter: Mona Monasar
Foto: Joachim Nywall<\/em><\/p>\n\n\n\n

I juni 2019 gav utbildningsn\u00e4mnden i Trollh\u00e4ttans stad i uppdrag \u00e5t utbildningsf\u00f6rvaltningen att utreda den kommunala skolorganisationen med m\u00e5let att minska antalet skolenheter och att skapa en mer likv\u00e4rdig skola. Lagom till skolstart i augusti 2020 offentliggjordes Utredning Likv\u00e4rdig skola i Trollh\u00e4ttans Stad<\/em> som f\u00f6resl\u00e5r ett antal \u00e5tg\u00e4rder. De mest omdiskuterade punkterna i utredningen handlar om nedl\u00e4ggning av olika skolenheter. F\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r elever att studera p\u00e5 andra skolor finns ocks\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder om f\u00f6r\u00e4ndringar av riktlinjer f\u00f6r skolplacering samt \u00e4ndringar av skolskjutsbest\u00e4mmelser. I f\u00f6rslaget ing\u00e5r \u00e4ven f\u00f6rflyttningar av skolverksamheter, samt m\u00f6jlighet f\u00f6r flerspr\u00e5kiga barn att f\u00e5 mer tid i f\u00f6rskola och fritidshem i syfte att gynna spr\u00e5kutvecklingen. Under h\u00f6stlovet kom politikernas beslut om vilka \u00e5tg\u00e4rder som ska bli verklighet. <\/p>\n\n\n\n

Trollh\u00e4ttan, som i grunden \u00e4r en industristad, har en tradition av arbetskraftsinvandring. Till inflyttade arbetare kr\u00e4vdes bost\u00e4der och det \u00e4r startskottet till det segregerade samh\u00e4lle som vuxit fram under l\u00e5ng tid. Ett av dessa omr\u00e5den \u00e4r Kronog\u00e5rden som med tiden f\u00e5tt ett starkt symbolv\u00e4rde och idag \u00e4r sinnebilden f\u00f6r orten i ett Trollh\u00e4tte-perspektiv. I Kronog\u00e5rden fanns f\u00f6rr Kronog\u00e5rdsskolan men \u00e5r 2009 \u00f6ppnade portarna till en nybyggd skola, Kronan. M\u00e5nga trollh\u00e4ttebor, b\u00e5de politiker, tj\u00e4nstem\u00e4n och inv\u00e5nare ifr\u00e5gasatte byggandet av en ny skola i Kronog\u00e5rden men samtidigt har Trollh\u00e4ttans Stad v\u00e4rnat om skolan och kulturhuset Kronan som en viktig m\u00f6tesplats i omr\u00e5det. <\/p>\n\n\n\n

\n
\n

\u2013 N\u00e4r Kronan byggdes var vi m\u00e5nga som fick vara med och tycka till. Tanken var d\u00e5 att skolan skulle locka elever fr\u00e5n andra stadsdelar och i den arbetsgrupp d\u00e4r jag ingick var v\u00e5r \u00f6nskan att skolan skulle f\u00e5 en stark kulturprofil med dans och musik, utifr\u00e5n det rika kulturliv som finns i omr\u00e5det, ber\u00e4ttar Owe Einarsson som har arbetat som socialpedagog p\u00e5 Kronan sedan skolan \u00f6ppnade. Han forts\u00e4tter:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Men s\u00e5 blev det aldrig. Kulturprofilen ersattes av en matematik- och teknikprofil och elever fr\u00e5n andra delar av staden ans\u00f6kte aldrig om att f\u00e5 g\u00e5 p\u00e5 Kronan.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

INTE SUEDI (\u00c4N)<\/strong>
Min kusin sv\u00e4r att hon \u00e4r fransk
Jag sv\u00e4r att jag aldrig kommer att bli svensk
Min kusin heter Ilyas men kallas f\u00f6r Elias
Han \u00e4r britt
Min kusin firar Fourth of July som en yankee
Min farmor gr\u00e5ter f\u00f6r hon vill till Somalia
Vi skrattar f\u00f6r v\u00e5rt Somalia \u00e4r i spillror
Vi skrattar \u00e5t v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrars trasiga spr\u00e5k
V\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrar gr\u00e5ter \u00f6ver v\u00e5ra trasiga spr\u00e5k
En kusin sl\u00e4ngde sin sjal
En annan kusin g\u00e5r i ankelbyxor
Jag \u00e4r perfekt integrerad
och totalt segregerad
Trodde f\u00f6rr att de kunde g\u00e5 ihop
Vet nu att de \u00e4r olja och vatten
Min kusin s\u00e4ger att i Amerika kan alla
Min kusin s\u00e4ger att i Frankrike \u00e4r alla samma
\u00d6nskar att jag kunde s\u00e4ga detsamma
MONA MONASAR<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Att diskutera skolsegregation i en stad kan knappast g\u00f6ras utifr\u00e5n att lyfta fram en skola i ett omr\u00e5de men ofta \u00e4r det just Kronan som anv\u00e4nds som exempel. I Kronog\u00e5rden ligger \u00e4ven Fr\u00e4lseg\u00e5rdsskolan som \u00e4r en F-6-skola och efter politikernas beslut \u00e4r det de tv\u00e5 skolorna Kronan och Fr\u00e4lseg\u00e5rdsskolan som kommer att p\u00e5verkas mest i arbetet med att motverka skolsegregationen. Fr\u00e4lseg\u00e5rdsskolan st\u00e4nger helt och Kronan kommer att bli en F-3-skola och inte en F-9-skola som den \u00e4r idag.    <\/p>\n\n\n\n

\"Trollh\u00e4ttan.<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Linda Forss\u00e9n \u00e4r rektor p\u00e5 Kronan F-6, och hennes verksamhet drabbas h\u00e5rt av beslutet. Hon beh\u00f6ver balansera mellan en verksamhet (\u00e5k F-3) som kommer att finnas kvar och ut\u00f6kas med delar av Fr\u00e4lseg\u00e5rdsskolans elever och en annan (\u00e5k 4-6) som personal och elever kommer att beh\u00f6va l\u00e4mna. Trots det tycker hon att det viktigaste \u00e4r att bryta segregationen:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Problemet med skolsegregationen \u00e4r att vi inte kan erbjuda alla likv\u00e4rdiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli beh\u00f6riga till gymnasiet och komma vidare i livet. Det riskerar att bli ett utanf\u00f6rskap som \u00e4r kostsamt f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l individen som f\u00f6r samh\u00e4llet. <\/p>\n\n\n\n

Samtidigt menar Linda Forss\u00e9n att skolsegregation inte kan brytas genom att ett omr\u00e5de f\u00f6rlorar delar av sin skolverksamhet. Hon menar att politikerna m\u00e5ste g\u00f6ra mer.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det allts\u00e5 barn med utl\u00e4ndsk bakgrund som ska ta ansvar f\u00f6r integration, p\u00e5 skolor i omr\u00e5den d\u00e4r de saknar sociala sammanhang utanf\u00f6r skoltid?<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

\u2013 Dels beh\u00f6ver man se \u00f6ver organisationen s\u00e5klart, men man beh\u00f6ver se det som en process. Ansvaret kan inte ligga enbart p\u00e5 skolor som Kronan och Fr\u00e4lse, utan man m\u00e5ste v\u00e5ga ta modiga beslut. Vi beh\u00f6ver breda politiska \u00f6verenskommelser. V\u00e5ga t\u00e4nka i flera steg. Utmana givna strukturer och m\u00f6nster. Staden beh\u00f6ver skapa s\u00e5 attraktiva skolor s\u00e5 att alla vill g\u00e5 kvar, s\u00e5 att vi inte hamnar i att det inte spelar n\u00e5gon roll d\u00e5 det fria skolvalet \u00e4nd\u00e5 trumfar, menar Linda Forss\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n

I grunden handlar det om var m\u00e4nniskor bor. I vilka omr\u00e5den finns st\u00f6rre best\u00e5nd av hyresl\u00e4genheter och i vilka stadsdelar \u00e4ger man villor. Det handlar ocks\u00e5 om det fria skolvalet, f\u00f6r v\u00e5rdnadshavare som har eftergymnasial utbildning och h\u00f6gre inkomst g\u00f6r oftare ett aktivt skolval. Kronan och Fr\u00e4lseg\u00e5rdsskolan ligger i den stadsdel med st\u00f6rst hyresbest\u00e5nd, och n\u00e4r skolorna avvecklas erbjuds eleverna plats p\u00e5 andra skolor runt om i staden. Det finns ekonomiska vinningar med f\u00f6rfarandet, men fr\u00e4mst handlar det om att ge dessa elever m\u00f6jlighet till b\u00e4ttre skolresultat och i f\u00f6rl\u00e4ngningen en framtid med st\u00f6rre valm\u00f6jligheter.   <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi kan inte ha skolor d\u00e4r skolan inte l\u00e4ngre kan kompensera f\u00f6r utomliggande faktorer s\u00e5 som socioekonomiska faktorer och bostadssegregation som ocks\u00e5 p\u00e5verkar skolresultatet, menar Linda Forss\u00e9n. <\/p>\n\n\n\n

\"Trollh\u00e4ttan.<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan om skolsegregation m\u00e5ste ses utifr\u00e5n alla stadens skolor och d\u00e5 synligg\u00f6rs ett flertal skolor med en v\u00e4ldigt h\u00f6g andel elever med utl\u00e4ndsk bakgrund och ett antal skolor med l\u00e5g andel elever med utl\u00e4ndsk bakgrund. Med utl\u00e4ndsk bakgrund avses b\u00e5de elever f\u00f6dda i Sverige med utl\u00e4ndsk bakgrund och elever som \u00e4r utlandsf\u00f6dda. Det \u00e4r samma begrepp som anv\u00e4nds i Utredning Likv\u00e4rdig skola i Trollh\u00e4ttans Stad<\/em>. Vad inneb\u00e4r d\u00e5 en integrerad skolstad?<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r n\u00e4r alla inv\u00e5nare vill ta ansvar f\u00f6r att minska effekten av segregationen och skapa likv\u00e4rdiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ALLA elever att lyckas oavsett vart man bor eller vilken skola man g\u00e5r p\u00e5, svarar Linda Forss\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n

I det ursprungliga f\u00f6rslaget som politikerna beslutade om ingick ocks\u00e5 avveckling och f\u00f6rflyttning av tv\u00e5 andra skolenheter i avsikt att minska antalet skolenheter i kommunen, men efter starka protester fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar i dessa omr\u00e5den lades de f\u00f6rslagen ner. Detta trots sm\u00e5 elevunderlag samt stora renoveringsbehov p\u00e5 ena skolan, som ligger helt n\u00e4ra en nybyggd skola. I utredningen syns tydligt att majoriteten av skolorna i kommunen har f\u00e4rre elever \u00e4r vad de har kapacitet f\u00f6r. En minskning av skolenheter verkar d\u00e4rf\u00f6r helt befogad men sv\u00e5r att genomf\u00f6ra n\u00e4r de f\u00f6ljs av stora f\u00f6r\u00e4ldraproteseter. P\u00e5 Facebook har exempelvis namninsamlingar cirkulerat under namnat \u201dR\u00f6r inte v\u00e5ra skolor i Trollh\u00e4ttan\u201d. Men \u00e4r inte politikers uppdrag att g\u00f6ra de f\u00f6r\u00e4ndringar som kr\u00e4vs f\u00f6r ekonomisk och social h\u00e5llbarhet?<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

DR\u00d6MMAR<\/strong>
N\u00e4r jag var liten
skulle jag s\u00e4tta min flagga p\u00e5 mars
Idag oroar jag mig \u00f6ver hur jag ska klara tunnelbaneresan
till stan
MONA MONASAR<\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

\u2013 I vissa stadsdelar verkar de vuxna vara r\u00e4dda f\u00f6r att ta emot elever fr\u00e5n mer socioekonomiskt utsatta delarna av staden. Varf\u00f6r det? De m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att deras barn inte f\u00f6rlorar n\u00e5got p\u00e5 att g\u00e5 i samma skola som dessa barn. Det \u00e4r ju tv\u00e4rt om, har du inte skaffat dig interkulturell kompetens kommer du att f\u00e5 sv\u00e5righeter i framtiden, anser Owe Einarsson.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\"Trollh\u00e4ttan.<\/figure><\/div>\n\n\n\n

M\u00e5nga som inte \u00e4r insatta i skolfr\u00e5gor tror att det \u00e4r l\u00e4rarnas kompetens som brister p\u00e5 skolor med l\u00e5ga resultat men det \u00e4r s\u00e4llan sanningen. Snarare finns det ofta h\u00f6g kompetens runt bland annat studiehandledning, flerspr\u00e5kighet, transspr\u00e5kande, spr\u00e5k- och kunskapsutvecklande arbetss\u00e4tt och metoder som st\u00e4rker eleverna i undervisningen. Det \u00e4r befogat att k\u00e4nna oro f\u00f6r att den kompetensen saknas p\u00e5 mottagande skolor. En av de viktigaste anledningarna att bryta skolsegregation \u00e4r m\u00f6jligheten till b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r l\u00e4rande och utbildning, men kommer det att ske per automatik f\u00f6r att man st\u00e4nger skolor i socioekonomiskt utsatta omr\u00e5den? Vilken skola eleverna ska g\u00e5 p\u00e5 utg\u00e5r bland annat fr\u00e5n \u00f6nskem\u00e5l, resv\u00e4g och att h\u00e5lla ihop kamratrelationer. Alla elever kommer f\u00f6rmodligen inte f\u00e5 g\u00e5 p\u00e5 den skola man fr\u00e4mst vill. N\u00e5gonstans blir d\u00e5 byte av skola ett tv\u00e5ng och d\u00e5 vilar ett stort ansvar p\u00e5 mottagande skolor att skapa goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r fortsatt l\u00e4rande s\u00e5 att resultaten f\u00f6rb\u00e4ttras enligt vad som f\u00f6rv\u00e4ntas, s\u00e4rskilt fr\u00e5n elever och f\u00f6r\u00e4ldrar som l\u00e4mnar en trygg skolmilj\u00f6 f\u00f6r att forts\u00e4tta sin skolg\u00e5ng i andra delar av staden.<\/p>\n\n\n\n

”Det handlar inte s\u00e5 mycket om kunskapsresultat utan om det som inte \u00e4r m\u00e4tbart, n\u00e4mligen de sociala aspekterna.”<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

\u2013 Tyv\u00e4rr har upplevelsen av tv\u00e5ng kommit att f\u00e5 starkt fokus i debatten. Ist\u00e4llet borde man lyfta fram framg\u00e5ngsexempel. Tala mer med ungdomar som har g\u00e5tt i andra skolor, hur har det g\u00e5tt f\u00f6r dem? Man m\u00e5ste se det h\u00e4r ur olika perspektiv. Det viktigaste \u00e4r att eleverna m\u00f6ts. P\u00e5 gymnasiet integreras eleverna och det verkar inte vara n\u00e5gra problem, s\u00e4ger Owe Einarsson.<\/p>\n\n\n\n

Han ber\u00e4ttar om hur man slussade elever mellan olika skolor i mitten av 1990-talet, \u00e4ven d\u00e5 i syfte att minska segregationen.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Utifr\u00e5n mitt perspektiv handlar det inte s\u00e5 mycket om kunskapsresultat utan om det som inte \u00e4r m\u00e4tbart, n\u00e4mligen de sociala aspekterna, tycker Owe Einarsson som menar att skolan \u00e4r en viktig m\u00f6tesplats f\u00f6r m\u00e4nniskor med olika bakgrund.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

F\u00f6r\u00e4ldrarna i Kronog\u00e5rden k\u00e4nner givetvis samma oro som f\u00f6r\u00e4ldrar i andra delar i staden. Vissa \u00e4r negativa gentemot hur processen fungerar och upplever inte att politikerna lyssnar lika mycket p\u00e5 dem, n\u00e4r de inte har samma m\u00f6jlighet att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd. De undrar ocks\u00e5 varf\u00f6r det \u00e4r deras barn som m\u00e5ste byta skolor d\u00e5 det finns en fin och v\u00e4lfungerande skola i omr\u00e5det. Varf\u00f6r vill inte andra barn komma till Kronog\u00e5rden ist\u00e4llet?<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Att det \u00e4r Kronan och Fr\u00e4lses elever som beh\u00f6ver g\u00f6ra f\u00f6rflyttningen f\u00f6r att m\u00e5ls\u00e4ttningen med heterogena elevgrupper ska bli verklighet. Att det inte g\u00e5r att f\u00e5 elever fr\u00e5n andra stadsdelar till Kronan, ber\u00f6r \u00e4ven Linda Forss\u00e9n.  <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

SAFARI<\/strong><\/em>
Era kameror<\/em>
i v\u00e5ra ansikten<\/em>
P\u00e5 safari i djungeln<\/em>
Er besatthet<\/em>
av m\u00e5ngkultur<\/em>
och kebab<\/em>
Ni talar om segregation<\/em>
men h\u00e4r bor folk fr\u00e5n hela v\u00e4rlden<\/em>
Minus ni<\/em>
som lider av segregation<\/em>
i era radhus och villor<\/em>
d\u00e4r den enda flaggan \u00e4r den svenska<\/em>
MONA MONASAR<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Barnen som reser till skolor som ligger en bit bort \u00e5ker tillbaka till hemmet efter skolan. De sociala milj\u00f6erna utanf\u00f6r skolan riskerar \u00e4nd\u00e5 att f\u00f6rbli de samma. Kommer man att stanna kvar f\u00f6r att leka med kompisar i det nya omr\u00e5det? Beslutsfattarna verkar sakna en l\u00e5ngsiktighet f\u00f6r integration i hela samh\u00e4llet, fr\u00e4mst utifr\u00e5n bostad och arbete. <\/p>\n\n\n\n

Beslutsfattarna verkar sakna en l\u00e5ngsiktighet f\u00f6r integration i hela samh\u00e4llet.<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

\u2013 Jag t\u00e4nker att man ocks\u00e5 kan titta utanf\u00f6r skolan. Hur t\u00e4nker vi med busskort p\u00e5 fritiden, f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra att man stannar kvar och spelar fotboll i en annan stadsdel? undrar Linda Forss\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n

Eleverna som ska flyttas betalar det h\u00f6sta priset genom l\u00e4ngre resor och inledningsvis en otryggare skolmilj\u00f6, men f\u00f6rhoppningen \u00e4r att f\u00f6rdelarna tar \u00f6ver p\u00e5 l\u00e4ngre sikt. Utifr\u00e5n ett f\u00f6rfattarbes\u00f6k p\u00e5 Kronan av poeten Mona Monasar och l\u00e4sningen av hennes dikt Safari<\/em> skriver tv\u00e5 elever:<\/p>\n\n\n\n

Dikten handlar om att folk s\u00e4ger att det \u00e4r segregation f\u00f6r att svenskar bor p\u00e5 ett st\u00e4lle och andra bor p\u00e5 andra st\u00e4llen, fast h\u00e4r finns folk fr\u00e5n alla l\u00e4nder. Det p\u00e5minner om att skolan ska st\u00e4nga bara f\u00f6r att de tycker att det \u00e4r segregation fast \u00e4n det g\u00e5r folk fr\u00e5n alla m\u00f6jliga l\u00e4nder h\u00e4r och det \u00e4r bara svenskar som \u00e4r f\u00f6r sig sj\u00e4lva. <\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

\"Trollh\u00e4ttan.<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Vem \u00e4r det egentligen som \u00e4r segregerad?<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det minsta man kan beg\u00e4ra \u00e4r att eleverna, vars skolenheter blir nedlagda, blir v\u00e4l bem\u00f6tta och varmt v\u00e4lkomnande p\u00e5 sina nya skolor, s\u00e4ger Linda Forss\u00e9n som oroas \u00f6ver att det finns ett s\u00e5 uttalat motst\u00e5nd hos vissa v\u00e5rdnadshavare p\u00e5 mottagande skolor. Dessa r\u00f6ster har f\u00e5tt stort utrymme i media medan andra, b\u00e5de v\u00e5rdnadshavare och skolpersonal, inte alls vill f\u00f6rknippas med negativa \u00e5sikter utan v\u00e4lkomnar nya elever p\u00e5 skolorna. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det allts\u00e5 barn med utl\u00e4ndsk bakgrund som ska ta ansvar f\u00f6r integration, p\u00e5 skolor i omr\u00e5den d\u00e4r de saknar sociala sammanhang utanf\u00f6r skoltid? Samh\u00e4llet p\u00e5st\u00e5r att vi misslyckats med integrationen men vad g\u00f6r medborgarna n\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6ker bryta segregationen? Oron och r\u00e4dslan kommer f\u00f6rmodligen fr\u00e5n tv\u00e5 h\u00e5ll och motverkas genom nyfikenhet, trygghet, k\u00e4nslan av samh\u00f6righet och v\u00e4lkomnande. N\u00e5got alla barn ska f\u00e5 uppleva varje dag de kommer till skolan, oavsett vilken skola man g\u00e5r p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

\"Mona<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Mona Monasar<\/strong> \u00e4r uppv\u00e4xt i Tensta utanf\u00f6r Stockholm. Hon skriver prosa och poesi och har medverkat i spoken word-t\u00e4vlingen \u201dOrtens b\u00e4sta poet\u201d. Hon medverkar i diktsamlingen R\u00f6ster i skugga<\/em> (2016) och har gett ut diktsamlingen Modersm\u00e5l<\/em> (2019). Foto: Jon Aagaard Gao<\/p>\n\n\n\n

\"Anna<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Anna G\u00f6ransdotter Magnusson<\/strong> arbetar som l\u00e4rare i Trollh\u00e4ttans Stad och \u00e4r aktiv i Riksf\u00f6rbundet f\u00f6r l\u00e4rare i svenska som andraspr\u00e5k samt Lisettens redaktionsr\u00e5d. N\u00e4r temat f\u00f6r Lisetten handlar om svenska som andraspr\u00e5k i ett politiskt perspektiv vill hon inte missa tillf\u00e4llet att skriva om vad sker i Trollh\u00e4ttan d\u00e5 det \u00e4ven har n\u00e5tt riksmedierna samt att samma fr\u00e5gor \u00e4r aktuella i m\u00e5nga andra kommuner.<\/p>\n\n\n\n

Kommentarer fr\u00e5n Utbildningsf\u00f6rvaltningen<\/span>
<\/strong>Daniel Engelin \u00e4r avdelningschef f\u00f6r strategisk planering p\u00e5 Utbildningsf\u00f6rvaltningen i Trollh\u00e4ttans stad och \u00e4r en av flera tj\u00e4nstem\u00e4n som arbetat med Utredning Likv\u00e4rdig skola i Trollh\u00e4ttans Stad. <\/em>H\u00e4r delar han med sig av sina tankar om utredningen, de politiska besluten och skolsituationen i kommunen.

Vad har ber\u00f6rt dig mest i utredningen och skolsituationen i Trollh\u00e4ttan?<\/strong>
\u2013 F\u00f6rutom det konstaterade faktum att vi \u00e4r en segregerad kommun och bakomliggande orsaker till detta s\u00e5 \u00e4r att man utifr\u00e5n flera faktorer inte lyckats kompensera i tillr\u00e4ckligt h\u00f6g utstr\u00e4ckning f\u00f6r elevernas f\u00f6ruts\u00e4ttningar vilket bidragit till att m\u00e5nga av eleverna p\u00e5 skolan Kronan historiskt inte blivit och idag inte blir beh\u00f6riga till gymnasiet efter avslutad grundskola. Detta tillsammans med att elever med olika bakgrund idag inte m\u00f6ts i v\u00e5ra skolor.

Vad inneb\u00e4r en integrerad skolstad, f\u00f6r dig?<\/strong>
\u2013 Detta skriver vi ing\u00e5ende om i rapporten men kort sagt handlar det om att vi har skolor och f\u00f6rskolor med likv\u00e4rdiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar s\u00e5som antalet barn\/elever, heterogena barn- och elevgrupper utifr\u00e5n barnen\/elevernas socioekonomiska bakgrund och tillg\u00e5ngen till beh\u00f6rig personal samt undervisning av h\u00f6g kvalitet. Detta sammantaget bidrar till h\u00e5llbara skolenheter och likv\u00e4rdiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar utifr\u00e5n de \u00f6vergripande perspektiv som n\u00e4mns i rapporten. Att barn inom f\u00f6rskolan som \u00e4r i behov av detta ges m\u00f6jlighet till ut\u00f6kad vistelsetid \u00e4r ocks\u00e5 en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning.

Hur p\u00e5verkas eleverna i kommunen p\u00e5 kort sikt och p\u00e5 l\u00e5ng sikt utifr\u00e5n de f\u00f6r\u00e4ndringar som kommer att genomf\u00f6ras?<\/strong>
\u2013 P\u00e5 kort sikt p\u00e5verkas alla elever i staden i och med att vi f\u00e5r f\u00f6r\u00e4ndrade elevgrupper utifr\u00e5n socioekonomisk bakgrund och att fler elever f\u00e5r tillg\u00e5ng till beh\u00f6riga l\u00e4rare. Att samtliga elever i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning ges m\u00f6jlighet att anv\u00e4nda och utveckla det svenska spr\u00e5ket i vardagen.
\u2013 P\u00e5 l\u00e5ng sikt \u00e4r f\u00f6rhoppningen att fler elever i Trollh\u00e4ttan ska bli beh\u00f6riga till gymnasiet och att elever med olika bakgrund ges m\u00f6jlighet att m\u00f6tas och bygga n\u00e4tverk i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n idag. Ut\u00f6ver detta finns det ett antal m\u00e5l i L\u00e4roplanen Kap 1 och 2 som f\u00f6rvaltningen i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning vill tillgodose b\u00e5de p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt.

Dina kommentarer efter det politiska beslutet \u00e4r taget?
<\/strong>\u2013 Vi \u00e4r positiva till att n\u00e4mnden st\u00e4llde sig bakom de flesta av de f\u00f6rslag till beslut som f\u00f6rvaltningen gick fram med. Samtidigt \u00e4r vi \u00f6dmjuka och tackar f\u00f6r f\u00f6rtroendet men att det nu \u00e5terst\u00e5r h\u00e5rt arbete f\u00f6r arbeta f\u00f6r att dels s\u00e4kerst\u00e4lla ett bra mottagande p\u00e5 de nya skolorna och p\u00e5 l\u00e4ngre sikt erbjuda eleverna i Trollh\u00e4ttans stad m\u00f6jligheten till en likv\u00e4rdig skola och utbildning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skolsegregation debatteras livligt i Sverige och Trollh\u00e4ttan \u00e4r inte unikt men p\u00e5 senare tid har staden dragit blickarna \u00e5t sig. I olika medier diskuteras de \u00e5tg\u00e4rder som kommunen vill g\u00f6ra f\u00f6r att bryta skolsegregationen och ofta anv\u00e4nds motsatsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r att synligg\u00f6ra problem, vilket ger en ensidig bild om att antingen \u00e4r man f\u00f6r eller emot… <\/p>\n

Read More<\/a><\/div>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"Artikel fr\u00e5n senaste Lisetten: Segregerad skolstad \u2013 Hur Trollh\u00e4ttan arbetar f\u00f6r att skapa en mer likv\u00e4rdig skola","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4965","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pap6AT-1i5","jetpack-related-posts":[{"id":4562,"url":"https:\/\/stage.svariks.se\/?p=4562","url_meta":{"origin":4965,"position":0},"title":"V\u00e5ra tv\u00e5 svensk\u00e4mnen – har vi n\u00e5tt v\u00e4gs \u00e4nde?","author":"kontakt","date":"mars 30, 2020","format":false,"excerpt":"Hur fungerar grundskolans uppdelning i svenska och svenska som andraspr\u00e5k? D\u00e5ligt, menar Anna Kaya, som i senaste Lisetten utreder hur dagens \u00e4mneskonstruktioner leder till en rad likv\u00e4rdighetsproblem, och d\u00e4rf\u00f6r efterlyser en statlig utredning av svensk\u00e4mnena. Artikel publicerad i Lisetten nr 1 2020. Text: Anna Kaya Den senaste tiden har jag\u2026","rel":"","context":"Liknande inl\u00e4gg","block_context":{"text":"Liknande inl\u00e4gg","link":""},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2020\/03\/Kaya_Anna_305x305.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":337,"url":"https:\/\/stage.svariks.se\/?p=337","url_meta":{"origin":4965,"position":1},"title":"Sva-l\u00e4rare f\u00f6rel\u00e4ser p\u00e5 SETT","author":"Annelie","date":"maj 6, 2014","format":false,"excerpt":"I morgon \u00f6ppnar SETT-m\u00e4ssan p\u00e5 Kistam\u00e4ssan i Stockholm. Under tv\u00e5 dagar samlas l\u00e4rare och skolledare fr\u00e5n hela landet f\u00f6r att l\u00e4ra av och knyta kontakter med varandra. Fokus \u00e4r p\u00e5 digitala verktyg i undervisningen - hur man kan anv\u00e4nda surfplattor, datorer och olika hj\u00e4lpmedel i alla \u00e4mnen. Vi har kikat\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/stage.svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"sett","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2014\/05\/sett.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":1316,"url":"https:\/\/stage.svariks.se\/?p=1316","url_meta":{"origin":4965,"position":2},"title":"Vi bjuder p\u00e5 en artikel fr\u00e5n Lisetten","author":"kontakt","date":"november 7, 2018","format":false,"excerpt":"Vi bjuder p\u00e5 en artikel fr\u00e5n senaste numret av Lisetten - s.k. Symposienumret. Artikeln heter Obetalbart intressant och tragikomiskt - en recension av boken Svenska f\u00f6r fr\u00e4mlingar skriven av Karin Ulveson. Recensenten \u00e4r Camilla Wallin Nilsson. Obetalbart intressant och tragikomiskt \u2013 en p\u00e4rla! I \u201dSvenska f\u00f6r fr\u00e4mlingar\u201d f\u00e5r vi titta\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/stage.svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2018\/11\/5ac4e8b502769-209x300.jpeg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":5071,"url":"https:\/\/stage.svariks.se\/?p=5071","url_meta":{"origin":4965,"position":3},"title":"Roseng\u00e5rd rapporterar – En likv\u00e4rdig undervisning, men hur?","author":"kontakt","date":"april 9, 2021","format":false,"excerpt":"Svariks f\u00f6ljer samh\u00e4llsdebatten och jobbar f\u00f6r svenska som andraspr\u00e5k, undervisning och skola som r\u00f6r flerspr\u00e5kiga elever inom alla skolformer. Just nu granskas skolsituationen i Malm\u00f6 i Sydsvenskan. I \u00e5rets f\u00f6rsta nummer av Lisetten tar vi del av f\u00f6rstel\u00e4raren Sofie Nilssons skrivundervisning i en flerspr\u00e5kig milj\u00f6. Hon arbetar p\u00e5 Roseng\u00e5rdsskolan och\u2026","rel":"","context":"I \u201dAktuellt\u201d","block_context":{"text":"Aktuellt","link":"https:\/\/stage.svariks.se\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/media.svariks.se\/2021\/04\/Sofie-Nilsson-1-1-scaled.jpg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]}],"jetpack_likes_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4965","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4965"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4965\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5006,"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4965\/revisions\/5006"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4965"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4965"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stage.svariks.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4965"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}